Kosttillskott del 2: D-vitaminet, en solskenssaga…

Du har säkert sett att jag tidigare skrivit en hel del om just D-vitaminet. Det är inte av en slump, just D-vitaminet är det ämne vi av flera skäl har svårt att få tillräckligt av.

Här lägger jag ut en länk som ger dig översikt, kunskap och vägledning om just detta vitamin. Artikeln kommer från Kostdoktorn, Andreas Edfeldt, tidigare överläkare på Karlstad sjukhus vilket borgar för att hemsidan speglar trovärdighet och kunskap. Texten är väl formulerad och tillgänglig så det kändes onödigt att skriva ur egen fatabur (Googla det ordet…!).

www.dietdoctor.com/se/d-vitamin

Kopiera länken om den inte är klickbar här…

Kosttillskott del 1: Maten vi äter – eller borde äta…

En undersökning visade att det är stora skillnader mellan det vi faktiskt äter och det vi tror oss äta. Istället för de tre näringsriktiga målen vi eftersträvar tvingas vi ofta kompromissa med sådant som händer under dagen, hoppa över måltider eller acceptera substitut som snabbmat på stående fot, kaffebröd eller en chokladbit.
När dagen planeras är det sällan vi tänker att ”Idag ska jag vara noga med att få i mig det jag och kroppen behöver” utan det får bli som det blir. Vi tar tillfället eller kanelbullen i farten…
Många av oss äter godis i vuxen ålder därför att det är billigt, tillgängligt och lätt att ta till när hungertarmen spökar.
Därför ekar hälsoexperternas och läkarnas råd om att det räcker med en varierad kost för att vi ska få i oss det vi behöver av vitaminer och mineraler ganska tomma. Främst för att få av oss faktiskt vet vad det innebär att äta nyttigt även om denna grupp ökat genom den debatt bl.a. LCHF-diskussionen bidragit med.
Men – framför allt är vi vanemänniskor och byter inte gärna ut mat vi tycker om eller vant oss vid även om omgivningen signalerar att det vore klokt av oss. Och reklamen påverkar oss mer än vi tänker på. Vem skulle för 100 år sedan ens tänkt på att äta corn flakes. Det var ju djurföda, mat åt kor och grisar?

Här är en kort lista över sådant du bör minska i din kost om du vill göra den hälsosammare:
– Socker. Minska påtagligt ditt intag av socker. Det stör din kropp och bidrar till diabetes
– Kolhydrater. Vi äter alldeles för mycket bröd, kakor, potatis, godis, spahetti, etc. Diabetesvarning!
– Majs- och solrosoljor. Dom är Omega 6-oljor som vi får för mycket av. Hjärt- och kärlvarning!
– Bannlys margariner, även om de kallas nyttiga! Det är i praktiken konstgjort fett. Hjärt- och kärlvarning!

Det här kan du däremot öka intaget av:
– Grönsaker och rotfrukter. Generellt äter de flesta för lite av detta. Vegetarianer är friskare!
– Mättat fett, typ smör och animaliskt fett. Kokosfett, olivolja och fet fisk. Din kropp är byggd av mättat fett!
– Satsa på mer Omega 3, från fisk men även från flytande tillskott. Minskar risken för hjärt-kärlproblem.

Detta är dietförändringar i grova drag, börja här! Finliret får du själv söka svaret på, det saknas inte kunskap på nätet, rapporter och föredrag. T.ex. får många problem med mjölkbaserad mat, youghurt, kefir, fil, etc. Det är sällan laktosen som är problemet utan mjölk är helt enkelt inte bra för oss vuxna, när vi lämnat spädbarnsåren bakom oss.

Sammanfattning: Ja, ät av allting! Plocka ihop på tallriken grönt och rött, varmt och kallt! Huvudfelet vi gör är att vi äter för mycket av vissa saker och för lite av andra. Vi äter för mycket spannmål därför att det är så lätt att bre mackor, koka snabbmakaroner och sedan toppar vi det hela med frukostmüsli. Vi äter för lite grönsaker för att vi inte är vana vid dem och kanske fick dem osaltade och dåligt kokta i skolmatsalen. Vi ratar fisken därför att barnaårens fiskbenskräck sitter fast i minnet…

Vi underskattar ofta maten betydelse för hälsan. Vi kanske tränar och ligger i med sikte på att nå 100-årsdagen men funderar mindre ofta över hur maten kan bidra till detta…

Nästa inlägg kommer att handla om den vitamin vi saknar mest, D-vitaminet, som egentligen är en sorts hormon. I stort sett alla som lever så nordligt som vi, dvs får för lite sol, vinner på tillskott.

Kosttillskott – vad och varför?

Kosttillskott är på olika sätt en het potatis. Socialstyrelsen och en del läkare är negativa och menar att det räcker med normal kost, vad nu det är. Kvällstidningar basunerar med jämna mellanrum ut nyheter om hur farligt det kan vara att bättra på näringen med piller och drycker.
Samtidigt vet vi att det finns starka kommersiella krafter som vill sälja till oss i vinstsyfte och därför använder en agressiv marknadsföring.
Jag får ofta frågan om värdet av kosttillskott och jag tar själv upp frågan på mina cirklar och kurser. Därför kommer jag att under en tid att här ge mina uppfattningar, baserade på erfarenheter, forskning och vad jag lärt mig om kosttillskott och varför de kan ha ett värde för oss. Det blir en serie av inlägg där varje avsnitt speglar ett specifikt kosttillskott, en vitamin eller en mineral.
Problemet är att det är svårt att vara generell i rekommendationerna. Det finns ingen s.k. vanlig kost som är lika för oss alla. Vi äter alla väldigt olika, frukostar kan se hur olika ut som helt! Somliga äter ditt eller föredrar datt. Vissa dricker och äter mycket socker- eller stärkelsebaserad mat, andra gör det inte. Ändå tycker de flesta att de äter ”vanligt”. I slutändan blir nettoeffekten mycket olika för oss, några kan få underskott på vissa ämnen och för andra kan livsstilen i övrig spela stor roll. Den som t.ex. aldrig solar får D-vitaminbrist.
Stress och sjukdomar kan få oss att tappa mineral- eller vitaminstatus. Samma med ensidig kost. Begreppet tomma kalorier står som regel för mycket brödätande där näringen kommer från socker och stärkelse vilket kan leda till brister av vissa ämnen.
Så – för att i någon mån bidra med råd och dåd kommer du under tiden fram till jul att få en smula kunskaper här.
Välkomna att besöka!

Du är inte född med skor…

I stort sett under hela vår mänskliga evolution har mäniskan varit barfota. Kroppens och fotens anatomi har anpassats till det faktum att vi saknat något på våra små fossingar… Det är svårt att säga när detta förändrades men när förmänniskorna och vi lämnade Afrika, vårt urhem, kom vi i kontakt med klimat som var kalla Read More

I stort sett under hela vår mänskliga evolution har mäniskan varit barfota. Kroppens och fotens anatomi har anpassats till det faktum att vi saknat något på våra små fossingar…
Det är svårt att säga när detta förändrades men när förmänniskorna och vi lämnade Afrika, vårt urhem, kom vi i kontakt med klimat som var kalla och krävande, inte minst för våra fötter. Att klä in oss och dem blev en fråga om överlevnad men trots det kom inte den stora förändringen för våra fötter förrän vi började gå på plana golv och ytor som gator och trottoarer.
Tänk dig en stenåldermänniska i skogen. Ingenstans möter foten en plan yta, allting kräver en reaktion från balanssinnet och planering från hjärnan. Naturfolk förvånar än i dag forskare när 70-80-åringar har lika god balans som tonåringar. De utmaningar deras fötter dagligen möter håller muskler och nerver som påverkar balansen, i trim.
De flesta av oss går hela vårt liv på plana golv och ytor, förutom de korta stunder några av oss letar svamp eller joggar i spåret. Därför hör vi slentrianmässigt läkare och ortopeder säga att det är normalt att bli stapplig och yr som äldre, balansen förämras och vi riskerar att skada oss genom fall och liknande olyckor.
För så är det, egenskaper vi inte använder förtvinar och försvagas därför att kroppen anpassar sig till omgivningen. Use it or lose it säger jänkarna.
Vi ska självklart inte kasta sand och jord och plantera mossa och ljung på våra fina och dyra innegolv men vi kan spendera mera tid utomhus och gå barfota där underlaget tillåter. Barn går gärna barfota, äldre nästan aldrig.
Vi tror ofta att balanssinnet enbart sitter i öronen och dess nervförbindelser med hjärnan men idag vet vi att ben- och fotmusklernas sampel via nerverna med hjärnan spelar stor roll för hur vi hanterar gång och balans. En stor del av balansen styrs via musklerna, kanske för att de tvåbenta förmänniskornas upprätta gång krävde en snabb återkoppling när underlaget var ojämnt för att de inte skulle bli instabila och ramla?
Gå barfota utomhus så tränar du utan ansträngning upp din balans! Inse att skogsturen, förutom frisk luft och lugnande grönska även ger ditt muskelbalanssinne en välbehövlig träning. Kliv av stigen och rör dig lugnt bland tuvorna. Ge dig tid att känna att du får fäste under fötterna och ta hellre längre kliv än snabba!